Teßmann, Günter. 1932. Die Völker und Sprachen Kameruns. Petermanns Geographische Mitteilungen 78. 113-120, 184-190.
@article{66090,
author = {Teßmann, Günter},
journal = {Petermanns Geographische Mitteilungen},
pages = {113-120, 184-190},
title = {Die Völker und Sprachen Kameruns},
volume = {78},
year = {1932},
bestfn = {africa\tessmann_kameruns1932_o.pdf},
besttxt = {ptxt\africa\tessmann_kameruns1932.txt},
cfn = {africa\tessmann_kameruns1932_o.pdf},
fn = {africa\tessmann_kameruns1932.pdf, africa\tessmann_kameruns1932_o.pdf},
hhtype = {overview;comparative},
inlg = {German [deu]},
keywords = {;waf;caf;cmr;ant;lng;bnt;a.00;t.100;x.500;},
lgcode = {Malimba, Duala, Subu = Isubu, Banoko, Bapuko = Bapuku, Benga, Kumbe (Kombe-Ewuni), Bakwiri-Bamboko (Bakwele-Bakwidi-Bambuko), Wuri (Oli), Bongkenge, Balundu (Balondo-Barondo) = Oroko [bdu], Nord-Batanga of Mandfeld, Bakundu = Oroko [bdu], Ngolo of Johnston, Balengi-Molingi, Bakota (Understamm der Bokiba), Bangandu-Lobaje (zum Unterschied von den Bangandu-Bumbe), Ngundi = Ngundi [ndn], Pande = Pande [bkj], Bafuru (Ifuru-Ifumu), Mabea = Kwasio [nmg], Ngumba = Kwasio [nmg], Ndsimu, Bomám (Bomome-Mpomamo) = Mpongmpong [mgg], Mbumbúng = Mpongmpong [mgg], Kunabembe = Mpongmpong [mgg], Bakuele, Méndsime, Njum, Badjüe = Koonzime [ozm], Mbimu, Missanga (Bomali-Boumali) = Bomwali [bmw], Pomo = Pomo-Kweso [NOCODE_Pomo-Kweso], Pangwe (Fang-Ntum-Mwei-Ssaman-Bulu-Pfong-Bene-Jaunde-Etón-Mwele-Mangissa), Fuk (Fök-Fu) = Ewondo [ewo], Bele, Maka, Mbang, Bassá (Bassá-Bassá and Ndogobessól), Bakoko, Basseke, Abo (Bankon and Barombi), Báluë, Bafó, Bakossi, Balong, Mbo [mbo], Báfia, Balom (Balom-Balom and Jandjom also spoken by Pygmies citing Thorbecke Hochland Mittel-Kamerun III 1919, Bubi (Bube-Boobe-Ediya), Bonek, Ománd, Njokón, Banénd (Banen-Indiki-Penin-Banyin) = Banen = Tunen [tvu], Njabetá, Jambassa, Batu-Mbam (Bati-Batjenga-Batschenga-Betsenga) = Bati [btc], Njanti, Ekoi, Ododop = Korop, Banjangi = Kenyang [ken], Boki = Bokyi [bky], Anjang (Bascho), Muntschi = Munshi = Tiv, Ndum (Ossó), Missóng, Bafut-Bandeng = Bafut [bfd], Bafreng-Bamenda, Bangwa, Bambúlugue, Bafreng, Bamumkumbo (Bamumkúng), Bakongwan, Bábadschu, Bekóm (Bámekom), Wue, Wum, Mei (Bafumei), Batschá (Batschám), Bámessing, Basü, Kinding, Bapinji = Pinyin, Bamekaa, Fondong, Bámendzö, Bánssoa = Bansoa, Bana-Dschang, Bafáindschi, Baba = Papiah, Bansso = Nso = Lamnso' [lns], Bawanketungo, Bábungo, Bangangte, Bápei (Bape), Bamenjam, Balüng, Bandschu, Bambalang, Bandem, Batongtu, Bagam = Param, Banou, Baté (Batie) = Pati, Bangóngola (Bángola), Bessá, Ndschúngene, Bamum, Bamileke, Bati-Nun, Bábessi, Bali, Ntem, Báfubum (Bum-Bafum), Bámekom, Tikar, Kaka-Kadei, Issungo, Bungiri, Bombuma, Bakúm, Bayaka = Aka, Baka-Pygmäen, Bomassa [bme], Mbaka, Banda (Yangere), Baja = Gbaya, Bofi, Bangandu-Bumbe = Ngombe-Bangandu [bgf], Mboa, Mbum, Kepere (Kper), Mbere, Kare, Pani-Dui, Wute = Vute [vut], Wawa [www], Galim, Ndoren, Kororofa (Dschubu-Kentu-Tukum), Kaka-Banjo, Kótopo (Kótopo und Woko), Ssari-Pape, Duru, Kutin, Koma, Laëko (Tschamba-Laëko), Kolbila, Bali-Kumbat = Nyong [muo], Namschi, Were, Duli (Gewe), Daka (Tschamba-Daka), Niám-Níam-Kebi (Bari oder Nimbari), Falli [fal], Nordwest-Matakam (Rum-Gisiga-Balda), Nord-Mátakam (Mátakam-Muffo), Gauar-Hina, Daba, Batta (Süd-Batta and Wadi and Kobotschi and Njei and Holma), Margi (Margi-Hidji-Kapsiki), Mubi, Dari, Gidder, Mangbei, Dama, Lele-Tschua, Tschere, Bana-Logone (Bana-Mussoi-Marba), Kim, Tuburi, Mundang (Mundang-Jassing), Laka, Mándara, Gamergu, Kótoko, Kanuri, Musgum, Bororo, Fulbe, Haussa, Araber-Schoa},
macro_area = {Africa},
src = {eballiso2009, hh, weball},
subject_headings = {waf, caf, cmr, ant, lng, bnt, t.100, x.500}
}
| Name in source | Glottolog languoid |
|---|---|
| Malimba | |
| Duala | |
| Subu = Isubu | |
| Banoko | |
| Bapuko = Bapuku | |
| Benga | |
| Kumbe (Kombe-Ewuni) | |
| Bakwiri-Bamboko (Bakwele-Bakwidi-Bambuko) | |
| Wuri (Oli) | |
| Bongkenge | |
| Balundu (Balondo-Barondo) | |
| Nord-Batanga of Mandfeld | |
| Bakundu | |
| Ngolo of Johnston | |
| Balengi-Molingi | |
| Bakota (Understamm der Bokiba) | |
| Bangandu-Lobaje (zum Unterschied von den Bangandu-Bumbe) | |
| Ngundi | |
| Pande | |
| Bafuru (Ifuru-Ifumu) | |
| Mabea | |
| Ngumba | |
| Ndsimu | |
| Bomám (Bomome-Mpomamo) | |
| Mbumbúng | |
| Kunabembe | |
| Bakuele | |
| Méndsime | |
| Njum | |
| Badjüe | |
| Mbimu | |
| Missanga (Bomali-Boumali) | |
| Pomo | |
| Pangwe (Fang-Ntum-Mwei-Ssaman-Bulu-Pfong-Bene-Jaunde-Etón-Mwele-Mangissa) | |
| Fuk (Fök-Fu) | |
| Bele | |
| Maka | |
| Mbang | |
| Bassá (Bassá-Bassá and Ndogobessól) | |
| Bakoko | |
| Basseke | |
| Abo (Bankon and Barombi) | |
| Báluë | |
| Bafó | |
| Bakossi | |
| Balong | |
| Mbo | |
| Báfia | |
| Balom (Balom-Balom and Jandjom also spoken by Pygmies citing Thorbecke Hochland Mittel-Kamerun III 1919 | |
| Bubi (Bube-Boobe-Ediya) | |
| Bonek | |
| Ománd | |
| Njokón | |
| Banénd (Banen-Indiki-Penin-Banyin) = Banen | |
| Njabetá | |
| Jambassa | |
| Batu-Mbam (Bati-Batjenga-Batschenga-Betsenga) | |
| Njanti | |
| Ekoi | |
| Ododop = Korop | |
| Banjangi | |
| Boki | |
| Anjang (Bascho) | |
| Muntschi = Munshi = Tiv | |
| Ndum (Ossó) | |
| Missóng | |
| Bafut-Bandeng | |
| Bafreng-Bamenda | |
| Bangwa | |
| Bambúlugue | |
| Bafreng | |
| Bamumkumbo (Bamumkúng) | |
| Bakongwan | |
| Bábadschu | |
| Bekóm (Bámekom) | |
| Wue | |
| Wum | |
| Mei (Bafumei) | |
| Batschá (Batschám) | |
| Bámessing | |
| Basü | |
| Kinding | |
| Bapinji = Pinyin | |
| Bamekaa | |
| Fondong | |
| Bámendzö | |
| Bánssoa = Bansoa | |
| Bana-Dschang | |
| Bafáindschi | |
| Baba = Papiah | |
| Bansso = Nso | |
| Bawanketungo | |
| Bábungo | |
| Bangangte | |
| Bápei (Bape) | |
| Bamenjam | |
| Balüng | |
| Bandschu | |
| Bambalang | |
| Bandem | |
| Batongtu | |
| Bagam = Param | |
| Banou | |
| Baté (Batie) = Pati | |
| Bangóngola (Bángola) | |
| Bessá | |
| Ndschúngene | |
| Bamum | |
| Bamileke | |
| Bati-Nun | |
| Bábessi | |
| Bali | |
| Ntem | |
| Báfubum (Bum-Bafum) | |
| Bámekom | |
| Tikar | |
| Kaka-Kadei | |
| Issungo | |
| Bungiri | |
| Bombuma | |
| Bakúm | |
| Bayaka = Aka | |
| Baka-Pygmäen | |
| Bomassa | |
| Mbaka | |
| Banda (Yangere) | |
| Baja = Gbaya | |
| Bofi | |
| Bangandu-Bumbe | |
| Mboa | |
| Mbum | |
| Kepere (Kper) | |
| Mbere | |
| Kare | |
| Pani-Dui | |
| Wute | |
| Wawa | |
| Galim | |
| Ndoren | |
| Kororofa (Dschubu-Kentu-Tukum) | |
| Kaka-Banjo | |
| Kótopo (Kótopo und Woko) | |
| Ssari-Pape | |
| Duru | |
| Kutin | |
| Koma | |
| Laëko (Tschamba-Laëko) | |
| Kolbila | |
| Bali-Kumbat | |
| Namschi | |
| Were | |
| Duli (Gewe) | |
| Daka (Tschamba-Daka) | |
| Niám-Níam-Kebi (Bari oder Nimbari) | |
| Falli | |
| Nordwest-Matakam (Rum-Gisiga-Balda) | |
| Nord-Mátakam (Mátakam-Muffo) | |
| Gauar-Hina | |
| Daba | |
| Batta (Süd-Batta and Wadi and Kobotschi and Njei and Holma) | |
| Margi (Margi-Hidji-Kapsiki) | |
| Mubi | |
| Dari | |
| Gidder | |
| Mangbei | |
| Dama | |
| Lele-Tschua | |
| Tschere | |
| Bana-Logone (Bana-Mussoi-Marba) | |
| Kim | |
| Tuburi | |
| Mundang (Mundang-Jassing) | |
| Laka | |
| Mándara | |
| Gamergu | |
| Kótoko | |
| Kanuri | |
| Musgum | |
| Bororo | |
| Fulbe | |
| Haussa | |
| Araber-Schoa |